Samtal från Moana klockan 17,00UTC. Satellit sändaren för att skicka meddelanden trasig.

-Frisk NO vind fart 6knop halvvind

-Mycket regn

-Undviker motströmmar från floderna

-Nästa WP om 60Distanser 300Distanser NNO utanför Sau Louis

-Händelse Genuan for i däck , fallet gått av. Eva hissar upp Tobbe i mast toppen å dra nytt fall.

Slut mål Djävulsön vid franska Guiana.

Klicka på kartan för större bild

Tid: 18 Februari klockan 15:00

Det har varit mycket regn andra dygnet och svaga vindar, blir mycket motor. Går mot W.P som ligger 300m utanför Sao Luis för att slippa motström, 467M dit. Sen 588 M till Ile du Salut. Bara 104M senaste dygnet.

Karta över resan nedanför

 

17 februari lokal tid, igår kl 9 kastade vi loss från Jacare(Brasilien), efter 5 veckor, mot F.Guyana, 1354 M.

Frisk SO vind direkt. På natten många squall och mörkt. Ibland bara 4 M/s men med medströmmen 6-7 knop.

Idag mycket regn! Sen kl 12 svag vind, motor. Seglat 202 M, snitt 6,7 knop. 1152 M kvar. NV kurs mot Ile Royale, där Pappion var fängslad. Mulet och vindstilla. Snart blir det Tobbes köttgryta.

Här kommer bilder från atlantöverfarten. Seglingen från Mindelo, Cap Verde, till Fernandoöarna (Fernando de Noronha) tog 10,5 dygn och gick bra. Vinden var för det mesta stabil, runt 7-15 m/s. Norr om ekvatorn var det ett svagvindsbälte, och vi körde motorsegling totalt 45 timmar. Ungefär som beräknat.

Fernandoöarna hör till Brasilien, de är unika Atlantöar och alltihop är nationalpark. Det gör att man bara får ankra i en speciell vik, och det är inte gratis. Man får betala en avgift för båten per dag, samt en avgift per person och dag. Vi kostade på oss tre dagars ankring vid Fernando, och det blev totalt 2800 kr. I ankringsviken vimlade det av små delfiner i det turkosa vattnet. Det gick bra att klarera in i Brasilien på Fernando och hamnkaptenen och polisen var mycket hjälpsamma och vänliga mot oss.

Seglingen till Jacare på Brasiliens fastland tog oss knappt två dygn, 240 distans, i en stabil halvvind. Vi fick minska på seglen sista biten för att komma fram när det ljusnat och tajma slackvattnet i floden. Man går in vid Cabedelo och sen ligger Jacare ca 5 distans upp i floden. Det blev som en fin skärgårdssegling fram till marinan, medström och inga vågor.

Dags att kasta loss från Mindelo och styra mot Fernandoöarna och Brasilien. Det var skönt att vara tre stycken.
Vi kör vakterna i tretimmarspass.

 

Sanden i Mindelo lämnade spår överrallt. Kapellet till genuan och bomkapellet fick borstas rent på bryggan.

 

 

 

Det var skönt att kasta loss!!

 

Det här med sjösjukan behöver man hantera, i alla fall Eva. Vid varje överfart behöver man få nya sjöben. Tar jag en hel sjösjuketablett blir jag dålig av den, en halv tablett har funkat hyfsat, men bäst har det varit att använda ett halvt sjösjukeplåster. Knappt några biverkningar och räcker 72 timmar, sen är sjöbenen tillbaka.

 

Såna här algöar såg vi mycket av och ibland fick vi rensa vindrodrets roder från sjögräset.

 

Tobbe demonstrerar kock-teknik i byssan. Stödjebenet är viktigt.

 

Eva, alias plastpolisen 😊Allt utom plast åkte i havet. Plasten klippte jag sönder i mindre bitar och stoppade i en tom stor vattenflaska.

 

Solnedgång.

 

Oftast var AIS-en avstängd när vi seglade för att spara ström. Vi körde bara på plotter och radarn (radar på natten för att kunna se squalls i tid) Men vid passbyten brukade vi sätta på AIS-en en stund och kolla om det var något fartyg i närheten. Vid ett tillfälle, mitt ute i ingenstans, var det två båtar ca 20 distans bort. Men de hade ingen kurs som var något hinder för oss. En timme senare sätter jag på AIS-en igen för att kolla var de tagit vägen. Då ser jag att de ändrat kurs och styr rakt på oss. AIS-en får vara på, tänker att de väjer, men de fortsätter i full fart rakt mot oss. Jag ser lanternorna efter en stund, får lite hicka, men då börjar den ena svänga lite babord. Skönt det! Men vad skulle den andra göra? Jo, han gick akter om oss tillslut. Och min puls gick ner till normalt igen. Det nattpasset var det ingen risk att man gäspade på..

 

Napp!!! En fin dorado var det på kroken.

 

Doradon får sig en hutt Skåne i gälarna som gör att den snabbt förpassas till fiskhimlen.

 

Träningspass behövs emellanåt. Erik körde armhävningar på fördäck.

 

En dag på havet: Tobbe skriver meddelande på satellittelefonen och Erik äter nudlar medan vindrodret styr.

 

Väderfilen vi tagit ner på datorn visar stiltjebältet i blått. Varje dag fick vi också väder prognos via satelittelefonen av vår väderguru, Ola. De stämnde i stort sett med våra gribfiler.

 

En liten fripassagerare parkerade sig på badplattformen ett tag. Den lilla fågeln kikade på oss, putsade vingarna, satte sig tillrätta och blundade.

 

Svag vind och väldigt väldigt varmt. Och så får vi vårt första squall (plötslig vindökning med mycket regn) och vi kunde tvätta oss i sötvatten. Härligt!

 

Motorgång på lugnt hav…..

 

Skärmdump från appen Planets på nattpasset. Hisnande att tänka att där på jordklotet, mitt på Atlanten, i det röda korset, mittemellan två världsdelar, är vi faktiskt!!

 

Det blev en skärmdump från sjökortet också. (Jo, kursen behövde justeras lite mot styrbord)

 

När vi närmar oss ekvatorn tornar molnen upp sig. Åskväder såg vi på avstånd men vi slapp få något över oss.

 

Ja den här ska havsfiskarna nappa på!

 

Napp igen! Dorado, även kallad guldmakrill, hör till de riktigt fina fiskarna. Och de räckte till 2 middagar.

 

Doradofångaren 😀

 

Tillslut fick vi en stor flock små delfiner runt båten, men faktiskt bara en gång på hela överfarten. Annars såg vi mycket flygfisk.

 

Lite handstyrning i svag vind.

 

Ekvatorn passerade vi vid midnatt. Det firades med rom, bers o snacks till besättningen och även Neptun fick en stänkare.
Runt ekvatorn är det oftast stiltjebälte, och på Atlanten är stiltjebältet mindre ju närmre man kommer Sydamerika. Om man ska söderut bör man inte gå för långt västerut för då blir det för snäv vindvinkel i SO passaden. Vi passerade ekvatorn ca W 29 grader. Här ligger oftast stiltjebältet 2-4 grader nord. För oss blev det 45 timmars motorgång totalt.

 

En fågel sökte nattvila och hittade en bra plats på antennen.

 

Sen kom Pippi nummer 2 och satte sej på radarn. Skönt för dom att vila, och vi fick sällskap på nattpasset.

 

Brödbak i gjutjärnspannan funkade utmärkt. Den behåller värmen så gasåtgången blir bara 5 + 2 minuter. Mjölblandningen hade vi gjort i ordning i förväg och paketerat i små plastpåsar. Bara att tillsätta olja och vatten.

 

Så siktar vi Fernandoöarna i gryningen!

 

 

En sån fascinerande ankring med delfiner som kör sin förmiddagsmotion runt båten. Kolla filmen på Facebook om ni inte sett den. Stånkande och pustande delfiner i grupper simmade och hoppade och snurrade i luften till vår och turistbåtarnas förtjusning.

 

På Fernando blev vi bjudna på kaffe i pyttesmå plastmuggar av den vänlige hamnkaptenen. Kaffet var supersött, hett och starkt på brasilianskt vis.

 

Vi firar ankomsten med en äkta brasiliansk caipirinha.

 

Promenad mot stranden.

 

Här blev det snorkling.

 

En (!!) portion brasilienkäk. Köttgryta, ris, böngryta, spagetti, grönsaker och gult strössel som jag inte vet vad det heter. Gott men det är tur att man har matfriska karlar med som hjälper till😊. Till det en iskall kokosnöt. Mums!

 

Dramatisk kust på den södra delen. På södra sidan fick man betala extra för att komma in på stränderna. Vi nöjde oss med att vandra där.

 

En stor spindel av okänd sort satt och lurade i ett nät intill vägen..

 

En varan kom gående. Han avlägsnade sej snabbt när vi närmade oss.

 

Vi lämnar Fernandoöarna i en stabil halvvind för segling till Jacare, 250 N.

 

Sydamerikanska fastlandet i sikte!

 

Vi hade läst att tidvattenströmmarna kunde vara över 6 knop, så vi tajmade slackvattnet i floden Rio Paraiba, och kunde segla de fem sjömilen upp mot marina Jacare yatch-village utan problem.

 

Nu har vi korsat hela Atlanten!! Fram med bubblet!!

 

Marina Jacare Yatch-Village. Här har vi lagt till vid brygga och betalar 140 kr/dygn.

 

Spontanträff i marinan. Seglare från Brasilien, Schweiz, Bulgarien, Frankrike, Belgien möts här. Daniel längst till höger träffade vi också på Sal, Cap Verde. Han är delvis från Brasilien och vi fick bra guidning av honom på alla områden. Hela tiden under seglingen träffar vi folk och byter information om allt. Det underlättar verkligen den fortsatta seglingen, val av hamnar mm.

 

I floden Rio Paraiba här vid Jacare är det en man som de senaste tjugo åren, varje kväll (!!), åkt ut i solnedgången i en liten båt och spelat Ravels Bolero på saxofon. Och det lockar tusentals människor både via land och via floden. Det har växt upp ett marknadsområde vid kanten av floden, restauranger och butiker. Det är 5-10 min promenad från marinan. Flera flodbåtar kommer framåt 16-tiden, brasilianarna dansar ombord och spelar hög musik, och båtarna lägger till på boj. Sen tystnar de när saxofonmannen visar sig och börjar spela. När han är klar går flodbåtspassagerare i land och fortsätter festa ett tag till. Små scener finns vid marknaden där lokala förmågor spelar, även saxofonmannen drar en Ave Maria där. Vid 21 brukar det ha lugnat sig. Vi håller oss runt marinan på kvällen.

 

Jacare är lite rufft och slitet, skräpigt men charmigt ändå. Befolkningen är vänliga, hjälpsamma och glada. Just de här husen är nog nymålade.

 

Marinan har två bryggor och bojar i floden. Man kan även ankra där.

Marinan känns säker, så vi lämnar Moana där för att resa lite i Brasilien.

 

 

 

 

 

 

 

I morgon 10/1 seglar vi till Jacare på fastlandet. Blir kvar där till slutet av februari. De 250 M tar ca 2 dygn. SO vind 7 m/s, halvvind till slör.

Fernando är fint men dyrt. Vandrat o snorklat mycket.

Kommer bilder senare. Dåligt med internet här.

Datum o tid: 7 Januari 12:00 lokal tid.

Efter 10,5 dygn från Vap Verde åker CQR et i vattnet vid Fernando öarna. Delfinerna leker runt båten. 3 seglare till på svaj och lokala fiskebåtar. Ön är omgiven av grön buskage, vita stränder och rikt djurliv.

Datum o tid: 6 Januari 16:00

I natt böt vi till fock från genua och seglar nu 5,8 knop i O vind 5-7 m/s. Inga gäss på vågorna. Hela natten satt 1 fågel på TV antennen och 1 på radarn, båda med vassa näbbar. 94 Mn till Fernando öarna. Härlig segling!

Bild översikt på resan

Datum o tid: 5 Januari 16:00

Igår kväll fick vi en stabil SO vind. Innan det hade ett stim av små delfiner hoppade högt bredvid båten.

Ekvatorn passerades klockan 00:00 i 6 knop. Rom, kall öl och snacks severades. Neptun fick också. Nu 5,5 knop, OSO 6-7 m/s, 230 Mn till F.Ö. Herlich!

Datum o tid: 4 Januari 16:00

Läcker guldmakrill idag med. Blandat segel och motor i OSO 2-4 m/s. Nu motor 5 Knop mot F.Ö, 300 Mn.

Ska vara lite mer vind framför oss. Nu N 0 grader 24´W 28g 51´. Fullmåne på natten. Ibland stora fartyg.

Datum o tid: 3 Januari 16:00

135 Mn kvar till ekvatorn 29 g W. NO 1 m/s momtor i 5,5 knop. Senaste dygnet 20 timmar motor. Här ligger bleken N ekvatorn. Imorgon stabil vind från O  4-5 m/s enligt vädergurun Ola och vår g-fil.

Idag guldmakrill och nu fika med nybakad banankaka. Allt super bra! 36g varmt och 30 grader i vattnet, kall öl i kylen.