Skrivet av: moanaforgus36 | april 26, 2020

Flykten från Colombia

Ingarö 26 april 2020

Det blir inte alltid som man tänkt sej, men allt är bra med oss och nu är vi hemma i Sverige igen.

För en månad sen hoppades vi ju på att kunna klarera in i Colombia efter två veckors karantän på båten, och sen dra upp båten på land i Cartagena och flyga hem. Men så blev det inte.

Colombia stängde ner landet med allmänt utegångsförbud, stängde gränserna 16 mars och stängde alla flygplatser. (Och det är fortfarande samma läge i landet, gränserna är stängda till och med maj.)

När vår karantänstid närmade sig sitt slut var vi tveksamma till om vårt bokade flyg hem 24/4 verkligen skulle fungera. Skulle landet öppna flygplatserna 22/4 som de gått ut och sagt från början? Kändes inte som vi vågade tro på det. Vi fick tips från ett par tyskar att det skulle gå ett evakueringsflyg från Bogota i slutet av veckan runt 3-4 april. Det ville vi verkligen försöka komma med!

Vi pratade med agenterna och fick dra upp Moana på land på varvet vi bokat på tidigare, trots att varvet egentligen var stängt i och med den allmänna lock-down av Colombia.

Det var verkligen intensiva dagar. Innan vi drog upp båten ville vi veta att alla tillstånd var ordnade. Vi skulle behöva skjutsas de 120 milen i en hyrbil från Cartagena till Bogota, eftersom inrikesflyget och bussar också var nedstängt. Och att färdas mellan Cartagena och Bogota i bil krävde också speciella tillståndsdokument. När vi till slut fick ok på det var det bara ner med seglen, stuva in dem i båten och fixa i ordning allt det sista. Packat vårt bagage för hemfärd hade vi redan gjort.

 

Moana dras upp i Cartagena, Colombia. Stor maskin för vår lilla båt.

När båten låg på land, och vi bommat igen den, trodde vi att vi skulle åka till Bogota. Men istället drog Colombianska myndigheten in vårt resetillstånd med hänvisning till att vi inte fick klarera in i landet, vårt inklareringsärende hade stämplats av Immigration den 16 mars. Och 16 mars stängdes gränsen! Det faktum att vi kommit till Colombia 15 mars spelade i det här fallet ingen roll, det var deras stämplingsdatum 16 mars som gällde. Agenterna, ambassaden och konsulatet försökte få dem att ändra sig, men nej det gick inte.

Vi fick flytta in i båten igen och fick ladda om. Hur skulle vi göra? Vi fick inte klarera in, och visste inte hur länge landet skulle vara nedstängt. Skulle vi ligga på ankring och vänta? Och vad skulle hända i Colombia när Coronan skulle börja sprida sig där? Vi pratade mycket om vad vi kunde göra, och vi var överens om att vi absolut inte ville vara kvar i den här osäkerheten. Enda alternativet var att segla därifrån. Men vart? Hemåt Europa? Nästan alla länder hade stängt sina gränser pga Corona, men vi fick tips om att segla till USA. Där verkade det fortfarande vara öppet. Vi har B1/B2-visum till USA som vi skaffat för säkerhets skull förra året när vi var hemma. Från en svensk seglare fick vi tips om ett varv att lägga upp båten på i Tampa i västra Florida, han hade lämnat sin båt där.

 

Vi provianterade i Colombia inför seglingen, och vetemjölet hette – Corona!?! Vi bunkrade även en massa konserver inför seglingen, eftersom vi inte visste hur länge vi skulle behöva vara ute.

 

Dags att lämna Colombia och våra agenter.

Efter bottenmålning och sjösättning fick vi sätta upp seglen igen. Agenterna hjälpte till så vi kunde proviantera för långsegling.

Så sagt och gjort! Det tog tio dygn att avverka 1500 distans upp till Tampa. Första och sista dygnet var det bidevindsegling i kulingvindar. Men de övriga åtta dygnen var behaglig segling i öppna vindar och fin medström, och det gick bra allting. Vi hade bra hjälp av vår väderguru hemifrån med waypoints för att ta vara på medström och vind på bästa sätt, därför gick det så fort.

 

Skönt att ha ”bakväggen” som skydd mot skvättande vågor.

 

På seglingen fick vi en fripassagerare utanför Mexico, en svala som ville vila på båten. Och helst inne i salongen. Vi fick jaga ut den flera gånger.

När vi närmade oss Florida fick vi meddelande på vår Garmin Inreach från ett par andra seglare, ett par vänners vänner. De i sin tur förmedlade kontakt med sina vänner som bor i trakten, och dessa generösa människor (också seglare) hjälpte oss med allt från bilskjuts till inklarering, övernattning i sitt gästrum och skjuts till flygplatsen. Fantastiskt vad vi blev omhändertagna. Båten drog vi upp på Snead Island Marina, och det verkar vara ett bra ställe. Vi fick tillstånd för båten på ett år.

Moana på väg mot landförvaring på Snead Island Marina i Tampa, Florida. Andra uppdragningen på tre veckor.

 

Seglarparet Rick och Julie bjöd in oss i sitt hem.

 

Hemresan gick via Detroit och Amsterdam. Det var glest med folk på flyget och flygplatserna.

 

Den här seglingssäsongen blev väldigt bra. Det var så roligt att kunna besöka Colombia (i december), Panama och San Blas/Guna Yala, vi har sett så många fina ställen och mött så mycket härliga människor.

De sista veckorna däremot var riktigt jobbiga, men det blev ju bra till slut.

Nu håller vi oss hemma och avvaktar läget i världen. Får se hur vår fortsatta segling blir.

 

Skönt att vara hemma igen 😊

 

 


Responses

  1. Hej!
    Känns skönt att ha er hemma igen, efter senaste månadernas oväntade strapatser. Trots all planering och förberedelser kan saker ändras.
    Murphys lag – Lagen om alltings naturliga jävlighet eller sammanfattningsvis ”Om någonting inte kan gå fel, så går det fel i alla fall”.
    Då gäller det att bedöma läget och ta nya beslut eller som vi kallar det där jag jobbar ” göra omfall”.
    Ni tycks i vart fall karat även denna prövning med bravur. Jag tror det var ett bra schackdrag att ni tog er till USA. Vi ses!

    • Tja Robban!
      Sent svar, såg det nu. Ja, vi har ju tillsammans mött några tillfälken när det inte blivit som vi tänkt oss. Men nu är vi här, skönt. Och så får vi ses över en 5-settare👍😍kramar

  2. Välkomna till moder Svea! Kram på er

    • Tack Ola! Kul o skönt att vara hemma👍

  3. Vilken pärs! Så skönt att ni fick tips och hjälp både i Colombia, på vägen och i Tampa. Förstår att det är underbart att vara hemma – må så gott! Kram från oss

    • Tackar! Ja det är kul o skönt o vara hemma. Och grattis till er som fick båten såld. Kul om vi ses i sommar. Kramar👍😍

  4. Men så kul å hitta er blogg! 🙂 Å vilka äventyr. Speciellt nu sist i colombia. Det har inte Staffan berättat om. Hm… jag får skälla lite på honom;) vår Sebbe kommer ju därifrån å vi var där igen över nyår 2019 å firade faktist åxå just nyår i cartagena. Cool stad!
    Hälsningar lena Marell…tidigare Wallhem

    • Hej Lena!
      Kul att du läst på bloggen👍. Ja jag mins att Sebbe kommer från Colombia. Vi gillar verkligen Colombia. Vacker natur o vänligt folk. Och då var vi där samtidigt. Det har inte Staffan berättat. Santha Marta var också kul.
      Såg du bilderna när Staffan var med? Canarias o Karibien?
      Men nu blir vi nog hemma till i höst så har vi nog också fått vaccin.
      Ha det gott😍👍


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: